Sambruks historia

År 2002 samlades 11 kommuner kring en gemensam insikt: om vi ska klara kraven på bättre service, högre effektivitet och tryggare digitala lösningar kan vi inte bygga allt var för sig. Från detta har Sambruk utvecklats till en ideell, icke-vinstdrivande, medlemsstyrd samarbetsorganisation där en majoritet av Sveriges kommuner – tillsammans med kommunalförbund och regioner – samverkar. Resan har gått från enstaka projekt till en levande portfölj av nätverk, tjänstesamverkan och projekt. Och viktigast av allt: resan pågår fortfarande.

Det här är storyn om hur vi gick från en tidig idé om “utveckla en gång – dela med många”, till ett nationellt samverkansnav där det verkligen finns något för alla – oavsett om man vill samverka kring juridik och informationssäkerhet, AI, skolans digitala infrastruktur, e-underskrifter, verksamhetsstöd eller en gemensam teknisk plattform.

2005 gick vi från nätverk till formell förening och flyttade fokus: från enbart teknik och plattformstänk till verksamhetsprocesser och nyttoeffekter – det som faktiskt gör skillnad i vardagen för kommuners kärnverksamheter. Vid den första årsstämman samma år hade medlemsantalet redan vuxit till 50.

Detta vägval har präglat Sambruk sedan dess: teknik är viktigt, men den är alltid ett medel. Nyttan i verksamheten är målet.

När Sambruk växte blev också arbetssättet tydligare. Sambruk skulle inte vara en central “beställare” som styr allt, utan en organisation som utgår från vad medlemmarna vill samverka kring och allt sker från medlemmarnas delaktighet och engagemang.

Vi är utifrån det en mötesplats, en tankesmedja, en arena för gemensam utveckling och förvaltning – och en inre innovationsyta för att dela erfarenheter, specifikationer, resurser och ibland färdiga lösningar.

Det är också här stoltheten finns: Sambruk har under åren byggt upp förmågan att ta en idé från behov till fungerande samverkan – och samtidigt låta varje medlem delta i det som är relevant för just dem.

Tillväxten fortsatte: redan 2010 fanns 78 medlemmar.

Exempel på samverkan och projekt under perioden:

• Sambruksplattformen (visionsarbete + plattformsidé) – för att skapa en gemensam riktning för hur kommuner kan utveckla och dela digitala lösningar tillsammans.
• 5-piloten (gemensamma e-tjänster) – för att visa att kommuner kan ta fram e-tjänster gemensamt med delad kravställning och delade kostnader.
  1. Medborgarassistenten – för att testa en tidig digital “hjälpreda” som kan svara på enkla frågor och avlasta verksamheten.
  2. Digital ansökan om ekonomiskt bistånd – för att förenkla ansökan och göra handläggningen smidigare.
  3. Gymnasieval/gymnasieansökan – för att standardisera och digitalisera ansökningsprocessen.
  4. Ansökan om barnomsorg – för att göra ansökan enklare och mer enhetlig mellan kommuner.
  5. Föreningsbidrag & lokalbokning – för att digitalisera föreningslivets ansökningar och bokningar.
• GRO (forsknings- och utvecklingsspår kopplat till e-tjänster) – för att ta fram metoder och lärdomar som gör gemensam e-tjänsteutveckling mer effektiv.
• SamPlats (webbverktyg för samutveckling/utvärdering) – för att stödja distribuerat samarbete när många kommuner utvecklar och testar tillsammans.

Under de här åren tar Sambruk ett tydligt steg från enskilda satsningar till mer långsiktig samverkan. En bärande byggsten blir ett gemensamt ramverk för hur vi delar, återanvänder och förvaltar gemensamma underlag och resultat (t.ex. krav, modeller och annat material). Det gör det enklare att bygga vidare på varandras arbete – och att få fart utan att börja om från noll.

Samtidigt breddas portföljen: fler initiativ går från idé till gemensamma tjänster, fler nätverk tar form och standardiseringsarbete inom skolan och andra initiativ får mer struktur. Medlemsbasen växer också kraftigt – från 78 medlemmar 2010 till att vi kring 2012 passerar 100. Det ger både mer genomförandekraft och ett tydligt kvitto på att samverkansmodellen fungerar.

Exempel på samverkan och projekt under perioden:

• E-arkiv (långsiktig arkivering av digital information) – för att hjälpa kommuner att säkra att digital information kan bevaras och hittas även långt senare.
• Elektroniskt bevarande (två etapper) – för att ta fram gemensamma krav och underlag så att e-arkiv kan införas på ett mer likartat och tryggt sätt.
• BOSSANOVA (ramverk för samverkan/”affärsmodell”) – för att hitta hållbara sätt att äga, dela och vidareutveckla gemensamma resultat.
• SAMSKOP (samverkan kommuner och myndigheter) – för att minska hinder för informationsutbyte och driva fram mer praktiska lösningar över organisationsgränser.
• SGM – SambruksGemensamt Material – för att skapa tydliga spelregler för hur gemensamma leveranser (krav, mallar, modeller m.m.) får delas och förvaltas.
• Öppen Teknisk Plattform (ÖTP) – för att ge kommuner en öppen målbild och ett gemensamt underlag för hur system kan byggas och kopplas ihop.
• Sammanhållen ärende- och dokumenthantering (kravställning) – för att ta fram gemensamma begrepp och krav så att kommuner kan upphandla bättre ärende-/diariesystem.
• INNOVETA (kundcenter/serviceutbyte) – för att stärka kommuners förmåga att ge bra service via kundcenter, med både arbetssätt och stödverktyg.
• Internationellt samarbetsprojekt om e-tjänster och upphandling – för att lära av andra och ta hem arbetssätt som stärker kommunal samverkan.
• Fixa Min Gata – för att göra det enklare för invånare att felanmäla och för kommuner att ta emot och hantera ärenden på ett enhetligt sätt.
• iVIS (öppen skolplattform) – för att skapa en mer öppen och kommunnära grund för skolans digitala stöd.
• Stöd för kommunalt aktivitetsansvar (UKA/UKAA) – för att förenkla uppföljning och rapportering kring unga som behöver stöd tillbaka till studier/sysselsättning.
• NEBULA (kompetenslyft inom moln) – för att höja kompetensen och ge praktiska träningsmiljöer kring molntjänster och nya arbetssätt.

När föreningen mognar blir Sambruk allt mer en stabil plattform för samarbete. Fokus ligger på att skapa resultat som håller över tid: gemensamma arbetssätt, tydligare styrning och mer “verkstad” i förvaltning och vidareutveckling. I stället för många fristående spår växer en mer sammanhållen portfölj fram, där projekt, tjänster och nätverk hänger ihop och stärker varandra.

Det är också en period där Sambruk driver flera tunga utvecklings- och standardiseringsspår som hjälper medlemmarna att ställa bättre krav, minska inlåsning och dela data på ett mer enhetligt sätt. Arbetet kring öppna data och gemensamma datamängder tar fart, och inom skolan fortsätter arbetet som gör det lättare för olika system att “prata med varandra”. Samtidigt börjar nya områden växa fram, exempelvis hur AI-teknik kan stödja dataskydd och ordning i information.Medlemsantalet ligger ganska stabilt under perioden.

Exempel på samverkan och projekt under perioden:

• Nationell definition av gemensamma datamängder (öppna data) – för att göra det enklare att publicera data på ett likartat sätt så att andra kan återanvända den.
• Livsmedelsinspektioner som öppna data (standard) – för att standardisera hur inspektionsdata kan publiceras och användas brett.
• Streamflow (kundcenter/systemstöd) – för att sprida och vidareutveckla stöd som stärker serviceprocesser och kundcenterarbete.
• Standard för öppen information i skolan – för att skolans system lättare ska kunna utbyta information och minska inlåsning och dubbelarbete. Resulterade i den nationella standarden SS1200 som nu förvaltas av SIS.
• AI-stöd för inventering av personuppgifter i dokument (Aigine) – för att undersöka om AI kan hjälpa till att hitta och dokumentera personuppgifter i ostrukturerat material.
• DigiDel / nätverk för digital delaktighet – för att samordna insatser och sprida metoder som hjälper fler att kunna använda digitala tjänster.
• Elever och grupper i digitala läromedel (EGIL) – för att standardisera hur elever och grupper kan “tilldelas” digitala läromedel så att administrationen förenklas. Används nu allmänt för kontohantering inom skolan.
• Öppna datakällor (modell/metod + standardiseringsspår) – för att skapa gemensamma arbetssätt och driva standarder som gör öppna data enklare att skala.
• Provisum – för att ge överförmyndarverksamheten ett modernt handläggningsstöd och e-tjänster som kan förvaltas gemensamt i ett förvaltningsråd.

De senaste åren har Sambruk accelererat tydligt. Medlemsbasen växer snabbt igen – från drygt 100 medlemmar 2020 till nära 160 år 2025 – och samtidigt växer både bredden och tempot i samverkan. Vi går allt tydligare från “projekt då och då” till en portfölj där det finns något för alla, och där medlemmar kan välja att delta i det som är relevant för deras behov.

Under perioden ökar också antalet samverkanstjänster och nätverk: fler områden får egna forum, gemensamma arbetssätt och återkommande samarbete, exempelvis nätverken kring AI, informationssäkerhet och dataskydd, e-underskrifter och gemensamma stödverktyg. Med fler medlemmar blir vi dessutom starkare som gemensam röst: vi kan påverka mer, sätta tydligare riktning och få större genomslag – både i hur lösningar utformas och vilka krav som blir rimliga att ställa.

Exempel på samverkan och projekt under perioden:

• Bibblix (barnbiblioteksapp) – etablering i samverkan – för att sprida en gemensam tjänst som stärker bibliotekens uppdrag för barn och unga.
• Medborgarnavet – för att utforska hur invånare kan få enklare digital åtkomst till “sin” information från flera källor på ett sammanhållet sätt.
• Kravspecifikation för kommunala lantmäterimyndigheter (KLM) – för att ta fram gemensamma krav på ett modernt handläggningsstöd för fastighetsbildningsprocessen.
• Digitala lärresurser på kran (studier) – för att reda ut hinder och möjligheter så att skolhuvudmän lättare kan få tillgång till digitala lärresurser.
• Tjänstekollen – samlar leverantörsinformation om digitala lärresurser och göra det lätt att dela bedömningar mellan skolhuvudmän.
• Information om pågående samverk…
• Inclubit – erbjuder en digital plattform med VR-uppkoppling för att snabbt kunna inkludera elever som är hemma och sänka tröskeln för att komma tillbaka till skolan.
• diwise – en öppen IoT- och CIP-plattform som normaliserar sensordata, transformerar dessa till smarta datamodeller som verksamhetssystem kan använda genom standardiserade API. Förvaltas med fokus på kommunernas behov.
• Sambruks AI-plattform – för att kunna arbeta med AI med valfrihet, kontroll över data och en gemensamt förvaltad teknikstack (inkl. “provkök”).
• Stimma – för att sprida kunskap i små moduler (nano-learning) och dela innehåll mellan medlemmar som en kunskaps-delningsekonomi.
• Skiss – för att ge alla medlemmar ett enkelt och säkert rit-/whiteboard-verktyg för visuellt samarbete (skiss.sambruk.se).
• Tillarbetslivet – för att förenkla hantering av PRAO/APL genom ett gemensamt digitalt stöd som kan delas och förvaltas tillsammans.
• MedborgarPC – för att erbjuda en säker och kostnadseffektiv hantering av publika datorer (t.ex. på bibliotek), med bl.a. bokning och kontrollerad inloggning.

Genom den resa vi haft är Sambruk idag en fullt utvecklad verksamhet funderat på  samma grundidé vi startade med. Vi är en samverkansportfölj, där medlemmar kan välja nivå och spår:

• Nätverk för gemensamt lärande, omvärldsbevakning och praktiska arbetssätt (exempelvis inom AI, dataskydd, e-underskrifter, skolans standardisering, digital delaktighet och datadriven skolutveckling).
• Tjänstesamverkan där lösningar delas, förvaltas och utvecklas gemensamt över tid.
• Projekt där medlemmar går samman för att kravställa, nyttovärdera, utveckla och etablera nya lösningar – ofta i områden där det annars är svårt att få fart på utvecklingen.

Som medlem får man dessutom tillgång till en gemensam digital samverkansyta med forum, dokumentation och videomöten, samt gemensamma verktyg som stödjer kunskapsdelning och samarbete i praktiken.

En avgörande del av Sambruks identitet är att Sambruk levererar inget i sig som kan upphandlas som en vanlig produkt eller tjänst av föreningen. Sambruk är en medlemsägd samarbetsform där medlemmarna:

• väljer vad de vill delta i och dela på (man behöver inte vara med på allt),
• styr tjänsterna genom förvaltningsråd och föreningens demokratiska struktur,
• delar kostnader på ett transparent sätt, så att både små och stora organisationer kan delta på rimliga villkor.

Det gör att en kommun kan dela en lösning utan att “bli leverantör”, och andra kan haka på utan att varje gång behöva uppfinna allt från början – en win-win som frigör kapacitet och höjer kvaliteten.