Författare: Cornelia Moseid

Vi hälsar Ljusdals kommun varmt välkommen som ny medlem i Sambruk! Kommunen tar därmed plats i föreningens samverkansgemenskap kring digital utveckling.

Vi har pratat med Pontus Svensson, som har en central roll i Ljusdals kommuns arbete med IT och digitalisering, om kommunen, digitaliseringsresan och förväntningarna på medlemskapet i Sambruk.

En liten kommun med stort natur- och kulturarv

Ljusdals kommun har omkring 18 000 invånare – befolkningsmässigt en lite mindre kommun, men med en mycket stor geografisk yta i Hälsingland. Det skapar både möjligheter och utmaningar.

Kommunen är rik på natur- och kulturvärden, med världsarv i form av hälsingegårdar, Järvsö som för många är ett välkänt ”året-runt” besöksmål samt kulturmiljöer och besöksmål som Loos koboltgruva från 1700-talet och andra museer som speglar bygdens industri- och brukshistoria.

Därtill finns ett starkt förenings- och idrottsliv, goda möjligheter till friluftsliv och en av mellersta Sveriges nationalparker.
– Det är en kommun som är enkel att trivas i, som Pontus uttrycker det.

Digitalisering som verktyg för bättre service

Organisationsmässigt arbetar Ljusdal målmedvetet med att skapa en modern, tillgänglig och effektiv kommunal service, där digitalisering ses som ett verktyg – inte ett självändamål.

Fokus ligger på bättre kvalitet i tjänsterna, ökad likvärdighet och en bättre upplevelse för invånare, företag och medarbetare – alla ska kunna må bra av kommunens service, oavsett var i kommunen man bor.

På kort sikt: bättre processer, ökad säkerhet och högre effektivitet

På 1–2 års sikt arbetar kommunen intensivt med att förenkla och förbättra den digitala servicen till invånare och företag, något som redan syns i bland annat näringslivsindex.

De viktigaste spåren just nu är att höja kvaliteten i grundläggande processer, kartlägga och täppa igen luckor i informationsflöden, automatisera där det ger verklig nytta samt genomföra den antagna digitaliseringsstrategin i praktiken.

I strategin är informationssäkerhet först: Ljusdal prioriterar stärkt informationssäkerhet, dataskydd och kontinuitet, inte minst mot bakgrund av ett läge där cyberhoten ökar konstant.

Samtidigt brottas kommunen med välfärdsutmaningar: färre medarbetare ska klara fler uppgifter. Det gör intern effektivitet till ett viktigt mål för digitaliseringen.

Varför Ljusdal valde Sambruk

Ljusdal har ”gluttat på Sambruk” under lång tid. Det som nu fått kommunen att ta steget är övertygelsen om att samverkan är avgörande för att lyckas med digitalisering på ett hållbart sätt.

Kommunen tycker om att dela med sig, vill få input från andra och ser att kommuner blir starka när de samverkar.

– Sambruk är en riktig smältdegel, så det passar oss alldeles ypperligt, säger Pontus.

Nätverk först – men stort intresse för tjänster och praktisk samverkan

I ett första steg är det framför allt Sambruks nätverk som lockar. Ljusdal vill snabbt komma in i relevanta nätverk för att suga upp kunskap, dela erfarenheter och hitta kollegor att ”tänka tillsammans” med.

Samtidigt finns ett tydligt intresse för Sambruks samverkanstjänster, som man vill borra djupare i över tid. Stimma nämns som ett särskilt intressant exempel.

Säkerhet, beredskap, AI och molntjänster – heta frågor framåt

När Pontus beskriver vilka teknik- och utvecklingsområden som känns viktigast kommande år återkommer fyra teman:

1. AI i offentlig sektor – ett område man inte kan bortse från, men som måste hanteras ansvarsfullt.
2. Modern cybersäkerhet – ökade krav på identitet, åtkomst, loggning och kontinuitet kräver att kommunerna ”steppar upp” tillsammans.
3. Datadelning och interoperabilitet – fler lagkrav och krav på informationsutbyte gör standarder och gemensamma lösningar allt viktigare.
4. Molntjänster, leverantörsstyrning och datasuveränitet – juridik, säkerhet, inlåsning och risken för att till och med bli utelåst från centrala tjänster beskrivs som oroväckande.

Här ser Ljusdal Sambruk som en viktig arena för att diskutera beredskap och ”Plan B”, utforska alternativ, exempelvis öppna plattformar, och tillsammans bygga gemensamma angreppssätt istället för 290 separata lösningar.

Kontaktcenter – en Ljusdalsk framgångshistoria att dela med andra

Ett område där Ljusdal redan idag har mycket att bidra med är kommunens kontaktcenter.

För några år sedan tog Ljusdal hem det som tidigare bara var en traditionell växelfunktion – man kunde ringa och bli kopplad. På tre år lite drygt har vi gått från en växelfunktion till ett modernt kontaktcenter som till och med stöttar och utför processer åt verksamheterna, underlättar deras arbete vilket ger en helt annan service till medborgarna än tidigare.

Kontaktcentret beskrivs och upplevs som en riktig framgångshistoria.

I Sambruk vill kommunen gärna dela lärdomar om hur man skapar verksamhetsnytta utan att bara ”införa teknik”, vad som fungerat i en mindre kommun och vilka flaskhalsar man stött på under resan.

Robust kommun och starkare gemensam röst

På längre sikt hoppas Ljusdal att Sambruk kan bidra till att skapa robusta kommuner, med robusta, säkra och långsiktigt förvaltade digitala tjänster, och ge kommunerna större genomslag gentemot leverantörer, SKR och nationella initiativ.

Pontus betonar att kommunsektorn behöver våga vara en tydlig röst – och att den rösten behöver vara gemensam för att få verklig effekt.

Förväntningar och roll i föreningen

Ljusdal ser medlemskapet som en långsiktig strategisk investering. Man går med nu – med ambitionen att stanna och bidra över tid.

Ambitionen är att på kort sikt snabbt ta nytta av nätverk och befintliga tjänster, och på längre sikt vara en aktiv medlem som deltar i strukturerade samverkansprojekt. Kommunen vill både ta del av gemensam nytta och bidra med egna erfarenheter, särskilt från en mindre kommun.

Digitalisering handlar för Ljusdal om att skapa bättre service – men också om att minska externa beroenden, säkra kompetens och kunskapsöverföring och öka kostnadseffektiviteten över tid.

– Vi ser fram emot en samverkan som är praktisk och lösningsorienterad, där vi både kan ta del av gemensam nytta och bidra med våra erfarenheter, sammanfattar Pontus.

Vi på Sambruk är väldigt glada över att få välkomna Ljusdals kommun som medlem – och ser fram emot att tillsammans utveckla den robusta, digitala kommunen.

Den 3–4 februari 2026 samlades utvecklare, arkitekter, säkerhetsexperter och krisstrateger i Gävle för att bygga öppen, robust teknik som fungerar när allt annat faller.

Över sextio personer var med och hackade för att göra Sverige mer digitalt motståndskraftigt. 

Vinnare av Klirr-Hack 2026 är:

LAG 4:
Gustav Fröjdlund
Ammar Kasem
Joakim Bergros

”En lösning som automatiskt skriver ut kritisk dokumentation vid IT-avbrott. Systemet drivs med UPS och skyddas fysiskt i låst kabinett. Kombinerar digital automatisering med fysisk robusthet i välfärdstjänster.”

På andra plats hittar vi lag: Masarinerna från Masarin Consulting Group med ett ”Distribuerat krisdatasystem som ger delad lägesbild mellan aktörer vid samhällsstörningar. Bygger på öppna standarder (NGSI–LD, FIWARE) och är inte beroende av individer eller enskilda system. Möjliggör snabbare, samordnat agerande i komplexa händelser som snöstormar eller olyckor.”

På tredje plats kom lag: Elastx från Elastx – The Swedish Cloud Provider med Axial ett ”Distribuerat BBS-liknande system där varje nod fungerar självständigt och synkar vid kontakt. Bygger lägesbild utan central infrastruktur och fungerar på t.ex. laptop eller Raspberry Pi. Skapar ett resilient nätverk för dokumentation och koordinering under digitala haverier.”

Resterande lösningar kommer presenteras på hackets webbplats: https://www.klirr-hack.se/

Stort grattis och stort tack till alla medverkande – nu laddar vi för KLIRR-hack 2027

Vi välkomnar de fem upphandskommunerna Heby, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar välkomna som nya i medlemmar i föreningen Sambruk! Kommunerna ansluter genom en gemensam IT-nämnd och förvaltning, IT-Centrum, till Sambruks samverkansgemensamskap kring digital utveckling.

Vi träffade Elin Sayfoor, verksamhetsutvecklare digitalisering i Knivsta kommun, Ann Wallén, digitaliseringsstrateg i Heby kommun, Patrik Norberg, verksamhetsutvecklare digitalisering i Älvkarleby kommun, samt Julia Berggren, Verksamhetsutvecklare digitalisering i Knivsta kommun. Alla är knutna till IT-Centrum, och vi samtalade om samverkan, digitalisering och förväntningarna på medlemskapet.

Fem kommuner, en gemensam IT-organisation

IT-Centrum är IT-förvaltningen för den gemensamma IT-nämnd som samlar IT-verksamheten för Heby, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Nämnden bildades för att hantera både strategiska, taktiska och operativa IT-frågor tillsammans, med Tierps kommun som värdkommun.

Målet är att bygga en samlad och modern IT-miljö för alla fem kommuner – med gemensamma upphandlingar, standardiserade tjänster och en mer robust leverans. Ett viktigt steg i detta är ett pågående samsourcing-arbete där all teknik och support successivt samlas till IT-Centrum.

Små kommuner med stora digitala ambitioner

Alla fem kommunerna är något mindre, med invånarantal runt 10–20 000. Det gör att behovet av samverkan blir extra tydligt.

– Vi är små kommuner, och det gör att vi kanske behöver samverka mer än större kommuner som klarar sig mer själva, säger Patrik Norberg från Älvkarleby.

I Heby kommun är det till exempel bara ett fåtal personer som arbetar med digitalisering – två centralt och tre ute i förvaltningarna. Det är få personer som ska försöka driva hela digitaliseringen för en kommun, konstaterar Ann Wallén.

Även Knivsta beskriver sig som en liten och relativt ung kommun, med en stark vilja att samverka i stället för att uppfinna hjulet på egen hand.

Varför kommunerna valde Sambruk

Vägen in i Sambruk gick via frågor om molntjänster och digitalt beroende. Älvkarleby fick upp ögonen för Sambruk i samband med en workshop om molntjänster och beroendet av större leverantörer. När man såg att Knivsta redan var medlem blev det naturligt att fundera på hur alla fem kommunerna kunde gå med tillsammans via IT-Centrum.

– Vi behöver samverka för att spara tid, resurser och pengar där vi kan, säger Ann Wallén.

Medlemskapet ses som ett naturligt komplement till den samverkan som redan finns i IT-nämnden och i länet, och som en relativt liten kostnad i förhållande till värdet av nätverk, kunskap och gemensamma initiativ.

För Knivsta handlar detta också om att återupptäcka Sambruk. Kommunen har varit medlem länge, men upplever att man inte fullt ut nyttjat alla nätverk och resurser. Förhoppningen är att inträdet via IT-Centrum ska göra det lättare att använda Sambruk mer aktivt och systematiskt.

Fokusområden: AI, skola, molntjänster och beredskap

När vi frågar var de ser störst potential i Sambruk återkommer flera gemensamma teman.

AI lyfts fram som ett av de viktigaste utvecklingsområdena. Området är fortfarande relativt nytt för många av kommunerna, och det finns ett behov av att hitta långsiktiga lösningar som är både skalbara och tillräckligt säkra för offentlig verksamhet. Här ser kommunerna stor nytta i Sambruks AI-plattform och nätverk – både för att kunna prova lösningar gemensamt och för att dela erfarenheter kring juridik, informationssäkerhet och införande.

Skolans digitalisering är ett annat prioriterat område. Nätverk, tjänster och erfarenhetsutbyte kring digitala lärresurser, uppföljning och kvalitetsarbete är något man vill lyfta vidare in i respektive utbildningsförvaltning.

En tredje stor fråga är beroendet av molntjänster, informationssäkerhet och beredskap: hur påverkas kommunerna vid störningar eller regeländringar, och hur ser en realistisk plan B ut? Här ses Sambruk som en viktig arena för att följa utvecklingen, dela analyser och delta i gemensamma aktiviteter, inte minst i arbetet kring digital suveränitet och alternativa lösningar.

Att orka med i ett högt tempo

Ett återkommande tema i samtalet är tempot i omvärlden: nya lagar, EU-förordningar, nationella strategier och ständigt förändrade krav.

Allt går i rasande fart, och varje ny satsning kräver mycket arbete bakom kulisserna – det är långt ifrån bara att trycka på en knapp. Med små digitaliseringsteam i varje kommun blir frågan inte bara vad man ska göra, utan också hur man ska prioritera och dela på omvärldsbevakningen.

Kommunerna försöker redan idag fördela nätverksdeltagande mellan sig – ofta två personer per nätverk, både för redundans och för att ingen ska bli ensam bärare av all information. Samma tanke finns kring Sambruk: att använda nätverken som kompetensutveckling på bredden, inte som något som bara ett fåtal hinner med.

Förväntningar och roll i föreningen

På kort sikt ser kommunerna framför sig att de vill komma in i relevanta nätverk, särskilt inom AI, skola, säkerhet och beredskap. De vill använda Sambruk som stöd i tolkningen av nya krav och regelverk och hitta strukturer för hur man bäst tar hem nyttan till respektive kommun.

Samtidigt finns en uttalad vilja att på sikt bidra mer aktivt – till exempel i frågor där små kommuner har särskilda perspektiv, eller där kommunerna redan driver gemensamma initiativ.

Vi på Sambruk är väldigt glada att välkomna IT-Centrum och de fem upplandskommunerna Heby, Knivsta (medlem sedan tidigare), Tierp, Älvkarleby och Östhammar som medlemmar. Tillsammans ser vi fram emot att fortsätta utveckla säkra, hållbara och verksamhetsnära digitala lösningar – där samverkan är nyckeln till att både hinna med, orka och göra rätt.

Botkyrka kommun ansluter sig nu till Sambruk, med en tydlig ambition: att accelerera och stärka sin digitala utveckling genom bredare samverkan – både inom kommunen och med andra kommuner i Sverige.

I en intervju med Sambruk berättar Bettina Mattsson, digital transformationsledare, och Malin Billingfors, portfölj- och objektledare inom IT, om kommunens mål, utmaningar och varför medlemskapet kommer vid helt rätt tidpunkt.

En växande kommun med stora behov – och stark vilja att samverka

Botkyrka är en av landets mest dynamiska kommuner med omkring 95 000 invånare och nästan 6 000 anställda. Organisationen är uppdelad på åtta förvaltningar och har historiskt haft en relativt decentraliserad struktur – något som nu är i förändring.

”Jag har sett en tydlig rörelse mot att vilja arbeta mer tillsammans. Det finns en växande insikt om styrkan i att dela stödfunktioner och jobba förvaltningsövergripande,” säger Bettina Mattsson.

Varför Sambruk – och varför nu?

Initiativet att ansluta sig till Sambruk kom från kommunens centrala samverkansforum, där flera förvaltningar identifierade behov av att:

• enklare kunna dela och återanvända digitala lösningar,
• få del av andra kommuners erfarenheter,
• och stärka sin egen digitala kompetens och mognad.

”Flera förvaltningar såg direkt nyttan av att gå med, inte minst utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen,” berättar Malin Billingfors.

Botkyrka var en gång i tiden med och grundade Sambruk, men lämnade senare medlemskapet. Nu är man tillbaka – med en tydligare central förankring och mandat att arbeta långsiktigt.

Ett nytt politiskt uppdrag: digital effektivisering

Kommunen står inför ett värdefullt förändringsarbete efter att politiken beslutat om ett uppdrag som syftar till 1 % digital effektivisering, inte som ett ekonomiskt sparbeting utan som ett uppdrag som tydliggör värdet av att hämta hem effekterna av digitalisering.

Det innebär:

• att skapa tid för medarbetare,
• att minska manuella processer,
• och att digitala lösningar ska stödja verksamheternas egna mål.

”Det här är första gången ett sådant mål ligger direkt på centrala IT. Vi håller nu på att kartlägga vilka områden som har störst potential – och här ser vi tydlig nytta av Sambruks nätverk,” säger Bettina Mattsson.

AI och kompetensutveckling – redan ett aktivt samverkansområde

Både Bettina och Malin lyfter Sambruks AI-nätverk som något de redan hunnit få stort värde av:

”AI-forumet har varit fantastiskt – extremt bra kontakter, konkreta insikter, mycket generositet. Vi vill bygga vidare på det,” säger Bettina.

Kommunen driver samtidigt ett större initiativ tillsammans med Huddinge kommun och Södertörns högskola: AI-akademin, ett samarbete som ska höja kompetensen brett i organisationen, på ett ansvarsfullt och juridiskt säkert sätt.

Nya projekt på gång – digitala assistenter och delningsbar utveckling

Botkyrka utvecklar också en serie digitala AI-assistenter för vård och omsorg, där varje assistent ska hantera frågor baserat på en gemensam struktur men med olika informationskällor. Målet är att:

• ge personal snabbare svar,
• minska beroendet av muntlig kunskap,
• och skapa en enhetlig användarupplevelse.

Här ser kommunen en möjlighet att på sikt dela sina lösningar med andra kommuner via Sambruk.

”Om vi kan dela vår systemprompt, vårt gränssnitt eller integrationslösningar – då vill vi göra det. Det är helt i linje med hur vi vill arbeta,” säger Bettina.

Fokus framåt: praktisk nytta av medlemskapet

Både Bettina och Malin är tydliga med att medlemskapet inte får bli passivt:

”Ska man vara med måste man vara aktiv och se till att få nytta av det. Annars försvinner värdet,” säger Malin.

Därför planerar kommunen nu:

• att ta upp Sambruk i sitt centrala samverkansforum,
• att bjuda in Sambruk till en bredare genomgång för fler förvaltningar,
• och att identifiera vilka specifika behov och samarbeten man vill gå vidare med.

Möjliga samverkansområden som kan vara intressanta är:

• AI-utveckling och kunskapsdelning
• dataanalys för skolutveckling
• tjänster för bakgrundskontroller och felaktiga utbetalningar (t.ex. Multifråga XL)
• GDPR-stöd och digitala lärresurser (t.ex. Tjänstekollen)

Sambruk önskar Botkyrka varmt välkomna in i föreningen!

Vi hälsar Kommunalförbundet Itsam varmt välkommen som ny medlem i Sambruk! Genom Itsam ansluter fem mindre kommuner – Boxholm, Vimmerby, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög – till Sambruks samverkansgemenskap kring digital utveckling.

Vi har pratat med Mattias Geving, vice förbundsdirektör på Itsam, om förbundets resa, utmaningar och förväntningar på medlemskapet i Sambruk.

Fem kommuner – en gemensam IT-organisation

Itsam är ett kommunalförbund som sedan 2008 samordnar IT för fem mindre kommuner, fyra i Östergötland och en i Småland. Förbundet har funnits i snart 20 år, och även om medlemskretsen justerats något över tid har själva organisationen bestått.

Från början var Itsam i huvudsak en ren IT-drift- och infrastrukturorganisation – nätverk, serverhall, grundläggande komponenter för en fungerande IT-miljö, finansierad genom andelar som sattes när kommunerna gick in i förbundet. Med tiden har samarbetet breddats:
– gemensamma verksamhetssystem
– andra delade digitala lösningar
– successivt mer lika miljöer över kommungränserna

I dag tillhandahåller Itsam i princip all teknisk utrustning och arbetsplats-IT till medlemskommunernas medarbetare.

Från drift till digitaliseringsmotor

Från och med 2024 har Itsam tagit klivet in i en ny fas. Förbundet har fått ett utökat uppdrag inom digitalisering och utveckling, med nya roller som verksamhetsutvecklare och utvecklingskompetens anställd centralt.

Det innebär att Itsam inte bara håller infrastrukturen igång, utan alltmer fungerar som en gemensam digitaliseringsmotor för sina medlemskommuner – med ansvar för att:

– samordna och driva digitaliseringsinitiativ
– skapa förutsättningar för gemensamma lösningar
– stödja kommunerna i en allt mer komplex omvärld

Medlemskommunerna delar också många av de typiska kommunala utmaningarna: kompetensförsörjning, ökade krav på informationssäkerhet, beredskap och effektivare arbetssätt. Digitalisering ses som ett viktigt verktyg för att möta dessa.

Varför Itsam valde Sambruk

När Itsam gick in i denna nya fas blev frågan om bredare samverkan än den egna förbundskretsen mer aktuell.

Mattias beskriver hur flera av medlemskommunerna tidigare varit i kontakt med Sambruk i olika projekt, och att förbundsledningen tydligt såg att Sambruks arbete låg i linje med Itsams egen inriktning.

I stället för att själva bygga upp allt från grunden, vill man i större utsträckning:
– haka på befintliga initiativ
– dela lösningar och kod med andra
– undvika att fem (eller 290) kommuner sitter och löser samma problem var för sig

Som Mattias uttrycker det i intervjun: det finns ingen anledning att försöka göra allt själv när det går att jobba tillsammans.

Små organisationer – stort behov av samverkan

Itsams medlemskommuner är relativt små, och även förbundet har en begränsad egen utvecklingsorganisation. Det gör samverkan extra viktig.

Som liten aktör kan man inte utveckla ”allt man vill” i egen regi. Samtidigt ser Itsam ett behov av att kommunsektorn, i större utsträckning än i dag, utvecklar saker gemensamt i stället för att enbart vara beroende av färdiga standardsystem.

Genom Sambruk ser Itsam möjlighet att:
– dela kod och lösningar med andra kommuner
– knyta an till kollegor i andra organisationer som också har egen utvecklingskapacitet
– vara med och forma en mer gemensam väg framåt för kommunal digitalisering

Fokus i Sambruk: AI, nätverk och informationssäkerhet

Redan när Itsam ansökte om medlemskap identifierade de några konkreta områden där de vill gå vidare tillsammans med Sambruk:

– AI och automatisering – Itsam ser behov av att kunna utforska lösningar i en trygg, offentlig kontext, tillsammans med andra kommuner och regioner.
– Nätverk och erfarenhetsutbyte – särskilt inom områden som informationssäkerhet, digital infrastruktur och skolrelaterad digitalisering.

Itsam har bland annat egen informationssäkerhetskompetens, och Mattias lyfter att både informationssäkerhetsspecialist och dataskyddsombud kommer ha stor nytta av Sambruks nätverk och aktiviteter på området.

Automatisering, integrationer och kampen mot inlåsning

Ett område som återkommer flera gånger i samtalet är automatisering och integrationer.

Itsam och medlemskommunerna lägger i dag mycket tid på manuella processer – inte minst på att flytta information mellan olika system. Mattias beskriver hur:
– tekniken för att automatisera funnits länge
– man ändå inte ”kommit loss” i den omfattning man skulle vilja
– ett stort hinder är systemleverantörer som håller hårt i data och API:er

Här ser Itsam ett behov av att fler kommuner drar åt samma håll: ställer krav på öppna gränssnitt, delar integrationslösningar och tillsammans driver på för att resurser används till användarvänlighet och nytta – i stället för att återskapa samma lösning om och om igen på olika håll.

Ett medlemskap med hög aktivitetsnivå

På frågan om hur Itsam ser på sin roll i Sambruk, är Mattias tydlig med att förbundet inte tänker ”sitta på händerna”. Ambitionen är att:

– vara aktiv i nätverken
– bidra med perspektiv från små kommuner och från en gemensam IT-organisation
– både ta del av och dela med sig av lösningar, erfarenheter och arbetssätt

Sambruk ser fram emot att samarbeta med Itsam och medlemskommunerna Boxholm, Vimmerby, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög – i nätverk, projekt och framtida satsningar. Tillsammans kan vi fortsätta bygga en mer hållbar, säker och verksamhetsnära digital välfärd, där samverkan är en grundprincip, inte ett undantag.

Vi hälsar Svedala kommun varmt välkommen som ny medlem i Sambruk! Som kranskommun i Malmö–Lund–Köpenhamnsregionen, med stark intern utvecklingskraft och tydligt fokus på digitalisering, blir Svedala ett värdefullt tillskott i föreningen.

Vi har pratat med Roger Nilsson, som arbetar med kommunens digitala utveckling och interna utvecklarorganisation.

En välmående och attraktiv skånsk kommun

Svedala beskriver sig själv som en ”liten söt kommun” – en trygg och välmående skånsk kommun med stark lantbruksprägel och stabil befolkningstillväxt. Kommunen har omkring 24 000 invånare och lockar många familjer som vill bo i hus, med närhet till både natur och storstad.

Naturen lyfts fram som en tydlig tillgång, inte minst Bokskogen och de två välkända golfbanorna, men även Malmö Airport (Sturup) som ligger i kommunen. Det gör att många fler passerar genom eller besöker Svedala än man kanske tänker på – även om det inte alltid sker i klassisk ”turistkostym”.

Långt kommen i digitalisering – med egen utvecklingskraft

Svedala har under lång tid byggt upp en stark intern utvecklingsförmåga. Kommunen är känd i Skåne för att utveckla mycket själva, med egna utvecklare och egenutvecklade lösningar.

Just nu pågår ett omfattande arbete med att:
• införa metodstöd för verksamhetsutveckling,
• kartlägga och kategorisera digitala processer för vidareutveckling samt ökande av nyttjandegrad
• Implementera en tydlig systemförvaltningsmodell där inte bara verksamhetssystemen förvaltas strukturerat, utan även de digitala objekt.

Det finns ett stort behov av att vidareutveckla befintliga digitala processer, så där kommer systemförvaltningsmodellen att vara behjälplig med själva förändringscykeln och de naturliga frågeställningarna om att utveckla vidare själv eller se vad marknaden erbjuder. Svedala arbetar därför aktivt med att identifiera var utveckling återstår, och hur man bäst prioriterar vidareutveckling. Detta är också bakgrunden till ett växande intresse för samverkan kring utveckling, till exempel i form av nätverk för kommunala utvecklarorganisationer inom Sambruk eller andra kluster.

Därför valde Svedala att gå med i Sambruk

För Svedala handlade medlemskapet inte om en enskild tjänst, utan om filosofi och engagemang.

Roger beskriver det som en självklarhet att vara med i en förening som samlar goda initiativ och kliver in där enskilda kommuner inte orkar eller har förmåga att driva vidare utveckling på egen hand.

Han ser inte Sambruk genom ett snävt ”what’s in it for us?”-perspektiv, utan som en gemensam arena där kommunerna tillsammans tar ansvar för långsiktig digital utveckling i välfärden. I intervjun uttrycker han att det i grunden är härligt, men lite märkligt, att inte alla Sveriges kommuner redan är medlemmar.

Samtidigt betonar han att Svedala inte bara vill ta emot tjänster, utan även bidra till föreningen – till exempel genom att dela erfarenheter och lösningar som redan utvecklats i den egna organisationen.

Cybersäkerhet, beredskap och kloka samarbeten

En återkommande röd tråd i samtalet är förändrad hotbild och ökat IT-beroende. Svedala, precis som alla andra kommuner, ser tydligt att kommunens kärnverksamheter idag är starkt beroende av att IT-miljön fungerar och att ett avbrott kan bli väldigt kritiskt snabbt.

Roger lyfter särskilt scenarier där många kommuner samtidigt drabbas av angrepp eller större incidenter. I ett sådant läge blir relationerna till leverantörer, konsulter och andra kommuner avgörande. Tidigare har Svedala i hög grad klarat allt själva, och inte haft en avtalad och tillitsfull relation med någon utpekad konsultfirma, men detta håller på att omprövas utifrån ett beredskaps- och resiliensperspektiv.

Här blir Sambruk en värdefull pusselbit: genom nätverk kring beredskap, informationssäkerhet gemensamma övningar och erfarenhetsutbyte kan kommunerna förbereda sig bättre tillsammans.

Förväntningar på medlemskapet – tydlig kommunikation och aktiv samverkan

På frågan om förväntningar på Sambruk lyfter Roger två saker särskilt:

1. Att föreningen fortsätter vara aktiv och drivande i frågor som är viktiga för kommunerna.
2. Tydligare och mer riktad kommunikation om aktiviteter, nätverk och evenemang.

Som intern ”ambassadör” för Sambruk i Svedala vill han kunna se vilka kollegor som är anmälda till vad, så att han lättare kan stötta, påminna och få fler att ta del av utbudet. En bättre överblick per medlem (inte bara per individ) skulle enligt honom bli ett viktigt verktyg för att skapa aktivt deltagande på en bredare front.

På längre sikt vill Svedala gärna vara med och:
• delta i de nätverk som Sambruk driver
• dela egna lösningar där andra kan haka på och dela förvaltningskostnaderna
• bidra i ett eventuellt utvecklarnätverk där kommuner med stark intern utvecklingsförmåga kan samarbeta på en mer frekvent basis.

Stolthet, kvalitet och goda förutsättningar för samverkan

Mot slutet av intervjun blir det tydligt att Svedala inte bara har tekniska ambitioner, utan också en stark organisationskultur.

Roger beskriver hur chefer väldigt ofta beskriver Svedala kommun som en väldigt bra arbetsgivare som sticker ut. Kommunen har nyligen blivit uppmärksammad i sammanhang kopplade till Årets kvalitetskommun och ligger högt i näringslivsrankingen, något man tolkar som kvitto på både intern kvalitet och gott samspel med lokalt näringsliv.

Den här kombinationen – stolthet, kvalitet och vilja att bidra – ger mycket goda förutsättningar för ett aktivt och ömsesidigt givande medlemskap i Sambruk.

Vi ser fram emot att samarbeta med Svedala kommun i våra nätverk, projekt och utvecklingsinitiativ – och att tillsammans fortsätta bygga en mer hållbar, säker och verksamhetsnära digital välfärd.

Kramfors kommun – ny medlem i Sambruk med fokus på cybersäkerhet och AI i praktiken!

Vi har glädjen att välkomna Kramfors kommun som ny medlem i Sambruk! Kommunen har tagit klivet in i vår samverkansgemenskap med tydliga ambitioner inom både informationssäkerhet och framtidsinriktad AI-användning. Vi fick ett samtal med Susanne Königson, tillväxtchef och förvaltningschef för bland annat IT och digitalisering i Kramfors kommun.

Sveriges vackraste kommun

Kramfors är en kommun med cirka 17 500 invånare, stark flerkärnig struktur och en storslagen natur. Med över 300 föreningar, 30 naturreservat, ett världsarv och 12 riksintressen är det en kommun med stort engagemang och kulturell energi. Susanne uttrycker det med stolthet: – Vi bor i Sveriges vackraste kommun. Det är en spännande plats, både att leva och verka i.

En IT-organisation som vill vara med och påverka

Kommunen har en samlad IT- och digitaliseringsfunktion som drivs i egen regi. Fokus ligger bland annat på cybersäkerhet, systemförvaltning och identitets- och behörighetshantering, och Kramfors arbetar aktivt för att inte bli beroende av externa aktörer. – Vi vill inte stå på perrongen när digitaliseringståget går. Vi vill vara med, men på ett säkert och ansvarsfullt sätt, säger Susanne. Ett strukturerat arbete har också påbörjats för att kartlägga och klassa samtliga system, införa informationsklassning och etablera en aktiv förvaltningsmodell – ett arbete som ligger helt i linje med Sambruks projekt Samsyn, där en gemensam katalogisering av digitala resurser utvecklas.

AI – steg för steg, med kunskap i fokus

Inom AI-området har kommunen valt en metodisk och verksamhetsnära väg. Ett internt IT-råd med representanter från alla förvaltningar driver kunskapsuppbyggnad och initierar konkreta tillämpningar. Kramfors är redan igång med flera AI-initiativ: • Cirka 25–30 medarbetare använder Copilot i Office-applikationerna, i ett strukturerat pilotprojekt. • En AI-agent som stödjer informationshanteringsplaner testas i registraturen. • Förvaltningen Bildning undersöker möjligheten att införa en barnanpassad AI-tjänst via Skolon. Utöver det pågår planering och utvärdering av flera agenter, bland annat: • En agent som kan besvara frågor baserade på kommunens styrdokument. • En agent som, med utgångspunkt i projektmallar, kan assistera vid framtagning av projektplaner. • En agent som kan hjälpa till att formulera beslutsunderlag och förslag till beslut. Parallellt tas riktlinjer för AI-användning fram – ett färdigt förslag finns redan, och väntar på beslut. Kommunen planerar även för bredare utbildningsinsatser för att säkerställa laglig användning och sänka tröskeln för ett effektivt arbetssätt med AI. – Vi måste in i AI-världen, men vi måste också göra det tryggt och säkert. Det handlar om att förstå vad vi använder, varför och hur – och att ha koll på källor och datakvalitet, betonar Susanne.

Därför valde Kramfors att gå med i Sambruk

När frågan om medlemskap i Sambruk väcktes handlade det inte om en enskild tjänst – utan om helheten. – Jag har sneglat på er länge. Ni ligger i framkant, har erfarenhet, kunskap och människor man kan fundera tillsammans med. Det är sådant som kommer vår organisation till gagn, säger Susanne. Kommunen ser Sambruk som en del i ett större ekosystem, där även SKR:s CDO-nätverk för kommuner, det regionala Digitaliseringsrådet och länets myndighetsnätverk utgör viktiga pusselbitar i en alltmer komplex digital verklighet.

Förväntningar och roll i föreningen

Susanne betonar att det är strategiskt lärande, samverkan och reflektion tillsammans med andra som lockar mest med medlemskapet. – Det finns ett stort intresse från våra IT- och digitaliseringspersoner att vara med. Jag vill jättegärna fortsätta jobba tillsammans i den digitala transformationen. Vi på Sambruk är glada att välkomna en kommun som inte bara har en stark förvaltningsstruktur, utan också en tydlig vilja att utforska och forma framtidens digitala offentliga sektor – tillsammans med andra.

Routrar går i låst läge. Licenser stängs av. Ditt vanliga operativsystem dör.

Ett par minuter senare står kommuner, regioner och myndigheter utan nät, datorer och samverkansverktyg, ingen möjlighet att kommunicera eller att utföra sitt arbete digitalt.

Det är inte science fiction. Det är ett tänkbart scenario – och därför har vi startat KLIRR-hack.

För att symbolisera “break the glass” – att krossa nödglaset när krisen är här och systemet måste fungera trots allt.

K – Krisberedskap
L – Ledningssystem
I – Information
R – Redundans
R – Respons

Den 3–4 februari 2026 samlas utvecklare, arkitekter, säkerhetsexperter och krisstrateger i Gävle för att bygga öppen, robust teknik som fungerar när allt annat faller.

Under två intensiva dygn hackar vi fram reservplanen för Sveriges digitala infrastruktur.

Praktiskt. Samverkande. På riktigt.

Det vi bygger blir på riktigt och kommer erbjudas som öppen källkod, för det vi gör är inte för oss, utan för alla.

🔴Läs mer och anmäl dig eller ditt team: https://www.klirr-hack.se/