Lagom till vårens intåg, genomför även Sambruks hemsida ett pälsbyte. Vissa saker kan ha ändrat hemvist, andra teman har fått lite uppdaterat text, men innehållet är ändå sig likt. En lite fräschare layout hoppas vi ska ge ett trevligt uppehåll på vår hemsida, och en ny struktur för våra menyer ska leda er rätt med en gång. Hoppas vi lyckas med det!
Om ni upptäcker länkar som leder till en 404-sida, vill vi gärna veta. Skriv gärna en kommentar nedan.
Lagom till vårens intåg, genomför även Sambruks hemsida ett pälsbyte. Vissa saker kan ha ändrat hemvist, andra teman har fått lite uppdaterat text, men innehållet är ändå sig likt. En lite fräschare layout hoppas vi ska ge ett trevligt uppehåll på vår hemsida, och en ny struktur för våra menyer ska leda er rätt med en gång. Hoppas vi lyckas med det!
Om ni upptäcker länkar som leder till en 404-sida, vill vi gärna veta. Skriv gärna en kommentar nedan.
Den 11 maj bjuder föreningen Sambruk in till ett informationsmöte för befintliga medlemmar och för organisationer som vill veta mer om möjligheten att bli medlem.
Under mötet berättar vi om Sambruks verksamhet, aktuella utvecklingsinitiativ, våra nätverk och de samverkanstjänster som medlemmarna äger, styr och förvaltar tillsammans. Vi går också igenom hur föreningens samverkansmodell fungerar och på vilket sätt den kan bidra till nytta för såväl organisationer som medborgare.
På agendan finns bland annat:
• hur samverkan inom Sambruk fungerar
• aktuella initiativ som kan utvecklas till nya tjänster eller nätverk
• föreningens nätverksverksamhet
• våra gemensamma digitala lösningar och hur de förvaltas tillsammans
Välkommen till ett informationsmöte för dig som vill veta mer om Sambruk och hur vi arbetar med gemensam digital utveckling.
Länk till mer info och anmälan: Informationsmöte
Kom och lyssna till Carl Heath från RISE om data och digital resiliens – och till David Magård om EU:s digitala identitetsplånböcker och vad de kan innebära för kommuners e-tjänster och säkra datadelning. Under Sambruks seminarium ”Data, AI och säkerhet – grunden för framtidens kommun” får du ta del av perspektiv från två högaktuella röster inom områden som blir allt viktigare för kommunsektorn.
På seminariet lyfts konkreta praktikfall från Sundsvalls kommun och Helsingborgs stad. Från Sundsvall medverkar Robert Gatugård, med stöd av Thomas Wennersten från Sambruk med scenarioledning med AI. Från Helsingborg deltar Ola Sandén och Simon Melin med AI inom skola och förskola.
Världsläget förändrar spelplanen, samtidigt som Sveriges kommuner befinner sig mitt i en snabb digital strukturomvandling där data och AI blir avgörande för innovation, effektivitet och kvalitet i välfärden. Parallellt ökar kraven på säkerhet, robusthet och tillit. Seminariet sätter därför fokus på hur dessa frågor hänger ihop – och på vad som krävs för att lyckas i praktiken.
Seminariet avslutas med en panel om lärdomar, vägval och nästa steg. I panelen deltar Kristina Lundewall (Stockholm), Iwona Carlsson (Kungsbacka), Hanna Lundborg (SKR) och Ulf Timerdahl (Sambruk). Moderatorer är Brita Molavi-Rösblad från Nacka och Emil Joelsson från Karlstad.
Seminariet hålls i samband med föreningens årsmöte och är öppet för alla medlemmar – och det går utmärkt att delta enbart på seminariet.
Anmäl dig här: konferens.sambruk.se/e/arsmote2026
Missa inte ett bra tillfälle till omvärldsbevakning!
Se vår högaktuella seminarium den 10/4 i Nätverk Digital suveränitet (tidigare Nätverk Samarbetsplattform). Det blir en EU-utblick med deltagare från Frankrike, Danmark och Finland.
Aura Salla (Europaparlamentet/Finland) talar om digital suveränitet inom EU. Aura är, utöver europaparlamentariker, huvudförhandlare i EU:s Omnibusarbete med att se över EUs digitala lagstiftning. Stéphane Fermigier presenterar LOTEC-ramverket för digital suveränitet.. Jens Kjellerup från Ballerups kommun berättar hur området driver utvecklingen i Danmark. Morten Kjærsgaard delar också perspektiv på digital suveränitet i praktiken. Se vidare här: https://konferens.sambruk.se/e/digitalsuveranitet_260410
Vi på Sambruk önskar er alla en glad påsk! 🐣 Våren smyger sig fram med värme, spirande knoppar och ljusare dagar. Passa på att njuta av solens återkomst – och kanske får du syn på en och annan påskkärring som far förbi!
I Laholms kommun har konceptet SkolPC lanserats framgångsrikt. Genom att återbruka äldre datorer och ge dem en ny roll i skolverksamheten tas ett konkret steg mot hållbar digitalisering och ett mer cirkulärt arbetssätt. Datorer som annars riskerat att fasas ut kan i stället fortsätta göra nytta och skapa värde i verksamheten.
I kommunen används plattformen MedborgarPC på flera grundskolor, där en anpassad konfiguration har tagits fram i nära samarbete mellan IT och skolverksamheten. Resultatet är en lösning som både förenklar administrationen och gör det enkelt att hantera många datorer samtidigt. När eleverna loggar ut eller när enheterna startas om så återställs de automatiskt, vilket sparar både tid och resurser.
Datorerna startar snabbt utan krångel och lärarna är mycket nöjda med konceptet. Samtidigt får hårdvara som tidigare upplevts som långsam eller inte varit kompatibel med Windows 11 ett nytt liv i klassrummet och fungerar utmärkt i sin nya roll.
SkolPC är ett tydligt exempel på hur återbruk, cirkulär ekonomi och smart teknik kan gå hand i hand – befintliga resurser tas till vara och fortsätter skapa nytta och värde.
Läs mer på https://sambruk.se/medborgarpc/
Nätverket Samarbetsverktyg utvecklas och blir nu ett nätverk med fokus på Digital Suveränitet.
I en orolig omvärld har frågan om digital suveränitet stigit fram som en aktuell och viktiga fråga. När kommunerna använder digital tjänster som drivs av andra – hur säkerställer vi tillgången till tjänsterna och hur kan vi vara trygga i att nyttja dem? Vilka är riskerna och kan de mitegeras? I så fall hur? Vilka erfarenheterna finns i landets kommuner?
Sambruks nätverk samlar ett antal kommuner i frågan. Vi tittar på konkreta tips och erfarenheter av att anskaffa och använda lagliga och lämpliga lösningar. Även de rättsliga frågeställningarna tas upp och adekvat lagstiftning som GDPR,CRA,NIS2. Syftet är att sprida kunskap, insikter och erfarenheter.
Några av de områden som nätverket utforskar:
• Samverkan med myndighetssidan kring erfarenheter och möjligheter
• Hur vet vi om en tjänst är laglig
• Avtalsfrågor
• Teknikfrågor, federering
• Verksamhetsfrågor
• Kostnadsfrågor
• Kommersiella villkor
• Tillgänglighet
• Gränssnittsfrågor, användarfunktionalitet, tillgänglighet
• Säkerhetsfrågor
Samverkan innefattar alla delar av den kommunala verksamheten och alla kompetenser är välkomna – skolverksamhet/administration, IT, informationssäkerhet, juridik, verksamhetsutveckling, kultur, etc.
Nätverket är öppen för samverkan med myndigheter och eSam. Vill du vara med kontakta info@sambruk.se för inbjudningar till våra träffar.
Vi hälsar Alvesta kommun varmt välkommen som ny medlem i föreningen Sambruk! Kommunen ansluter till Sambruks samverkansgemenskap med tydligt fokus på förflyttning istället för enbart förvaltning, och en vilja att både testa nytt och bygga lösningar tillsammans med andra.
Vi har pratat med André Viebke, som har en ledande roll i Alvestas arbete med IT och digitalisering, om kommunen, den pågående digitaliseringsresan och förväntningarna på medlemskapet.
Alvesta beskriver sig som en kommun som ”ligger någonstans i mitten” storleksmässigt bland Sveriges kommuner – men med stora ambitioner.
André lyfter särskilt kulturen som en styrka:
– Mod och våghalsighet – man vågar testa nya arbetssätt
– Öppen kultur och lite hierarkier – det är lätt att prata över funktionsgränser
– Bra plats för innovation – idéer får utrymme och prövas i praktiken
Det gör, som André uttrycker det, Alvesta till en riktigt trevlig arbetsplats och en bra miljö för att driva digital utveckling – inte minst när kommunen vill ta tydliga kliv från ren IT-drift till verksamhetsnära förflyttning.
När André kom in för drygt två år sedan var IT-verksamheten, likt i många andra kommuner, starkt präglad av drift och förvaltning: hålla system igång, hantera vattenfall av förvaltningsärenden och ständigt ”släcka bränder”.
Under de senaste åren har man medvetet påbörjat en förflyttning:
– från fokus på förvaltning till fokus på förflyttning
– från ”IT som teknikfunktion” till digitalisering som verksamhetsutveckling
Två områden har blivit särskilt viktiga pelare i det arbetet:
– Cybersäkerhet – som en tydlig grundpelare i allt man gör
– AI – som André beskriver som något som ”kommer att förändra spelplanen” och driver på utvecklingen åt flera håll samtidigt
Alvesta har satt upp övergripande mål som ger riktning åt digitaliseringsarbetet:
– Digitalt först – där det är rimligt och ger nytta
– Ökad förändringsbenägenhet i hela organisationen
– Aktiv medverkan i nationella initiativ och mätningar kopplade till digitalisering och informationssäkerhet
En viktig pusselbit är portföljstyrning tvärs hela kommunen – inte bara för digitala initiativ, utan för alla typer av utvecklingsinsatser. Arbetet har inletts på digitaliseringsområdet, men tanken är att skapa en styrmodell där:
– processer är kartlagda
– initiativ prioriteras utifrån helhetsperspektiv
– säkerhet, nytta, resurser och genomförandeförmåga hänger ihop
Utan den här sortens struktur blir det svårt att få verkligt värde ur alla framtidsambitioner – oavsett hur många mål man skriver in i strategier.
Ingången till Sambruk hänger nära ihop med just den här förflyttningen.
Alvesta ser att mycket klokskap och erfarenhet sitter ute i andra kommuner, och vill gärna ”låna snögloben” – men inte stanna vid att bara titta.
Som André beskriver det:
Det får inte bara handla om att ”sno och glo” – vi behöver också exekvera tillsammans.
I stället för att 290 kommuner ska uppfinna samma sak var för sig, skriva egna förstudier, bygga liknande lösningar och drifta och förvalta samma typ av tjänst lokalt, ser man Sambruk som en möjlighet att:
– bygga och drifta gemensamma tjänster centralt
– dela på implementationsbördan
– komma snabbare från Powerpoint och pilot till verklig nytta i vardagen
Alvesta har redan varit med i några Sambruksammanhang – bland annat kring tjänstekort och hantering av digitala lärresurser – och upplever att det arbetssättet fungerar.
En röd tråd i samtalet med André är tid.
Att driva igenom ett utvecklingsprojekt från noll – behovsanalys, krav, lösningsdesign, upphandling/utveckling, införande och nyttohemtagning – tar lång tid, särskilt i en mellanstor kommun utan jättestor utvecklingsorganisation.
Om varje kommun gör hela resan själv:
– hinner man bara genomföra ett fåtal större initiativ
– riskerar att upprepa samma misstag som andra redan gjort
– låser in resurser i långa, tunga projekt
Genom att göra det tillsammans kan man i stället:
– korta ned varje steg i processen
– återanvända andras blueprints och erfarenheter
– snabbare avgöra vilka lösningar som passar mot det egna behovet
– kombinera färdiga komponenter med viss lokal anpassning
André beskriver det som ett sätt att hitta det bästa av två världar:
Vi behöver inte anpassa våra behov helt efter en färdig lösning, men vi behöver inte heller bygga allt från noll. Genom att låna delar och ändå kunna anpassa lite, kommer vi fram mycket snabbare.
En relaterad fråga är synen på ”bygga eller köpa”.
Alvesta ser att man inte har möjlighet att bygga allt själv. Samtidigt vore det olyckligt om varje kommun bara köper färdiga lösningar som är svåra att påverka. Därför lockar en tredje väg:
– bygga tillsammans – flera kommuner går ihop och utvecklar en lösning
– köpa tillsammans – kommunerna upphandlar och förvaltar den gemensamt
På så sätt får man både större inflytande över funktion och inriktning och bättre skala i förvaltning och förnyelse – och undviker att stå ensam med ansvaret för komplexa lösningar.
På frågan om hur Alvesta vill engagera sig i Sambruk beskriver André en stegvis modell:
1. Centralt engagemang i början – för att kunna filtrera, prioritera och se samverkansmöjligheter ur ett helhetsperspektiv.
2. Sedan ut i förvaltningarna – när man hittat rätt initiativ, tar man med sig verksamheterna in i relevant nätverk, projekt eller tjänst.
Ambitionen är att:
– engagera sig ”så mycket det bara går”, givet vardagens realiteter
– vara både aktiv part i utvecklingsarbete och aktiv användare av gemensamma lösningar
Alvesta är också tydlig med att engagemanget naturligt kommer att variera över tid – ibland krävs mer inåt fokus, ibland finns mer utrymme för samverkan. Men viljan att vara en aktiv medlem är klar – annars hade man inte gått med.
När André får frågan vad Alvesta vill bli känd för i ”kommunsverige” sammanfattar han det ungefär så här:
– en kommun som vågar testa och utmana
– både med ny teknik och – kanske viktigast – med nya tankesätt
– som förhåller sig till förändring på ett nytt sätt
– och som är snabbfotad nog att omsätta idéer till verklighet
Tekniken ses som en möjliggörare – men det börjar med sättet man tänker och samarbetar på.
Vi på Sambruk är väldigt glada över att få välkomna Alvesta kommun som medlem, och ser fram emot att tillsammans utforska hur mod, förflyttning och gemensam utveckling kan omsättas i konkreta tjänster, verktyg och arbetssätt – till nytta för både Alvesta och övriga medlemskommuner.
Vi hälsar Ljusdals kommun varmt välkommen som ny medlem i Sambruk! Kommunen tar därmed plats i föreningens samverkansgemenskap kring digital utveckling.
Vi har pratat med Pontus Svensson, som har en central roll i Ljusdals kommuns arbete med IT och digitalisering, om kommunen, digitaliseringsresan och förväntningarna på medlemskapet i Sambruk.
Ljusdals kommun har omkring 18 000 invånare – befolkningsmässigt en lite mindre kommun, men med en mycket stor geografisk yta i Hälsingland. Det skapar både möjligheter och utmaningar.
Kommunen är rik på natur- och kulturvärden, med världsarv i form av hälsingegårdar, Järvsö som för många är ett välkänt ”året-runt” besöksmål samt kulturmiljöer och besöksmål som Loos koboltgruva från 1700-talet och andra museer som speglar bygdens industri- och brukshistoria.
Därtill finns ett starkt förenings- och idrottsliv, goda möjligheter till friluftsliv och en av mellersta Sveriges nationalparker.
– Det är en kommun som är enkel att trivas i, som Pontus uttrycker det.
Organisationsmässigt arbetar Ljusdal målmedvetet med att skapa en modern, tillgänglig och effektiv kommunal service, där digitalisering ses som ett verktyg – inte ett självändamål.
Fokus ligger på bättre kvalitet i tjänsterna, ökad likvärdighet och en bättre upplevelse för invånare, företag och medarbetare – alla ska kunna må bra av kommunens service, oavsett var i kommunen man bor.
På 1–2 års sikt arbetar kommunen intensivt med att förenkla och förbättra den digitala servicen till invånare och företag, något som redan syns i bland annat näringslivsindex.
De viktigaste spåren just nu är att höja kvaliteten i grundläggande processer, kartlägga och täppa igen luckor i informationsflöden, automatisera där det ger verklig nytta samt genomföra den antagna digitaliseringsstrategin i praktiken.
I strategin är informationssäkerhet först: Ljusdal prioriterar stärkt informationssäkerhet, dataskydd och kontinuitet, inte minst mot bakgrund av ett läge där cyberhoten ökar konstant.
Samtidigt brottas kommunen med välfärdsutmaningar: färre medarbetare ska klara fler uppgifter. Det gör intern effektivitet till ett viktigt mål för digitaliseringen.
Ljusdal har ”gluttat på Sambruk” under lång tid. Det som nu fått kommunen att ta steget är övertygelsen om att samverkan är avgörande för att lyckas med digitalisering på ett hållbart sätt.
Kommunen tycker om att dela med sig, vill få input från andra och ser att kommuner blir starka när de samverkar.
– Sambruk är en riktig smältdegel, så det passar oss alldeles ypperligt, säger Pontus.
I ett första steg är det framför allt Sambruks nätverk som lockar. Ljusdal vill snabbt komma in i relevanta nätverk för att suga upp kunskap, dela erfarenheter och hitta kollegor att ”tänka tillsammans” med.
Samtidigt finns ett tydligt intresse för Sambruks samverkanstjänster, som man vill borra djupare i över tid. Stimma nämns som ett särskilt intressant exempel.
När Pontus beskriver vilka teknik- och utvecklingsområden som känns viktigast kommande år återkommer fyra teman:
1. AI i offentlig sektor – ett område man inte kan bortse från, men som måste hanteras ansvarsfullt.
2. Modern cybersäkerhet – ökade krav på identitet, åtkomst, loggning och kontinuitet kräver att kommunerna ”steppar upp” tillsammans.
3. Datadelning och interoperabilitet – fler lagkrav och krav på informationsutbyte gör standarder och gemensamma lösningar allt viktigare.
4. Molntjänster, leverantörsstyrning och datasuveränitet – juridik, säkerhet, inlåsning och risken för att till och med bli utelåst från centrala tjänster beskrivs som oroväckande.
Här ser Ljusdal Sambruk som en viktig arena för att diskutera beredskap och ”Plan B”, utforska alternativ, exempelvis öppna plattformar, och tillsammans bygga gemensamma angreppssätt istället för 290 separata lösningar.
Ett område där Ljusdal redan idag har mycket att bidra med är kommunens kontaktcenter.
För några år sedan tog Ljusdal hem det som tidigare bara var en traditionell växelfunktion – man kunde ringa och bli kopplad. På tre år lite drygt har vi gått från en växelfunktion till ett modernt kontaktcenter som till och med stöttar och utför processer åt verksamheterna, underlättar deras arbete vilket ger en helt annan service till medborgarna än tidigare.
Kontaktcentret beskrivs och upplevs som en riktig framgångshistoria.
I Sambruk vill kommunen gärna dela lärdomar om hur man skapar verksamhetsnytta utan att bara ”införa teknik”, vad som fungerat i en mindre kommun och vilka flaskhalsar man stött på under resan.
På längre sikt hoppas Ljusdal att Sambruk kan bidra till att skapa robusta kommuner, med robusta, säkra och långsiktigt förvaltade digitala tjänster, och ge kommunerna större genomslag gentemot leverantörer, SKR och nationella initiativ.
Pontus betonar att kommunsektorn behöver våga vara en tydlig röst – och att den rösten behöver vara gemensam för att få verklig effekt.
Ljusdal ser medlemskapet som en långsiktig strategisk investering. Man går med nu – med ambitionen att stanna och bidra över tid.
Ambitionen är att på kort sikt snabbt ta nytta av nätverk och befintliga tjänster, och på längre sikt vara en aktiv medlem som deltar i strukturerade samverkansprojekt. Kommunen vill både ta del av gemensam nytta och bidra med egna erfarenheter, särskilt från en mindre kommun.
Digitalisering handlar för Ljusdal om att skapa bättre service – men också om att minska externa beroenden, säkra kompetens och kunskapsöverföring och öka kostnadseffektiviteten över tid.
– Vi ser fram emot en samverkan som är praktisk och lösningsorienterad, där vi både kan ta del av gemensam nytta och bidra med våra erfarenheter, sammanfattar Pontus.
Vi på Sambruk är väldigt glada över att få välkomna Ljusdals kommun som medlem – och ser fram emot att tillsammans utveckla den robusta, digitala kommunen.