Författare: Cornelia Moseid

Missa inte ett bra tillfälle till omvärldsbevakning!

Se vår högaktuella seminarium den 10/4 i Nätverk Digital suveränitet (tidigare Nätverk Samarbetsplattform). Det blir en EU-utblick med deltagare från Frankrike, Danmark och Finland.

Aura Salla (Europaparlamentet/Finland) talar om digital suveränitet inom EU. Aura är, utöver europaparlamentariker, huvudförhandlare i EU:s Omnibusarbete med att se över EUs digitala lagstiftning. Stéphane Fermigier presenterar LOTEC-ramverket för digital suveränitet.. Jens Kjellerup från Ballerups kommun berättar hur området driver utvecklingen i Danmark. Morten Kjærsgaard delar också perspektiv på digital suveränitet i praktiken. Se vidare här: https://konferens.sambruk.se/e/digitalsuveranitet_260410

Vi på Sambruk önskar er alla en glad påsk! 🐣 Våren smyger sig fram med värme, spirande knoppar och ljusare dagar. Passa på att njuta av solens återkomst – och kanske får du syn på en och annan påskkärring som far förbi!

I Laholms kommun har konceptet SkolPC lanserats framgångsrikt. Genom att återbruka äldre datorer och ge dem en ny roll i skolverksamheten tas ett konkret steg mot hållbar digitalisering och ett mer cirkulärt arbetssätt. Datorer som annars riskerat att fasas ut kan i stället fortsätta göra nytta och skapa värde i verksamheten.

I kommunen används plattformen MedborgarPC på flera grundskolor, där en anpassad konfiguration har tagits fram i nära samarbete mellan IT och skolverksamheten. Resultatet är en lösning som både förenklar administrationen och gör det enkelt att hantera många datorer samtidigt. När eleverna loggar ut eller när enheterna startas om så återställs de automatiskt, vilket sparar både tid och resurser.

Datorerna startar snabbt utan krångel och lärarna är mycket nöjda med konceptet. Samtidigt får hårdvara som tidigare upplevts som långsam eller inte varit kompatibel med Windows 11 ett nytt liv i klassrummet och fungerar utmärkt i sin nya roll.

SkolPC är ett tydligt exempel på hur återbruk, cirkulär ekonomi och smart teknik kan gå hand i hand – befintliga resurser tas till vara och fortsätter skapa nytta och värde.

Läs mer på https://sambruk.se/medborgarpc/

Nätverket Samarbetsverktyg utvecklas och blir nu ett nätverk med fokus på Digital Suveränitet.

I en orolig omvärld har frågan om digital suveränitet stigit fram som en aktuell och viktiga fråga. När kommunerna använder digital tjänster som drivs av andra – hur säkerställer vi tillgången till tjänsterna och hur kan vi vara trygga i att nyttja dem? Vilka är riskerna och kan de mitegeras? I så fall hur? Vilka erfarenheterna finns i landets kommuner?

Sambruks nätverk samlar ett antal kommuner i frågan. Vi tittar på konkreta tips och erfarenheter av att anskaffa och använda lagliga och lämpliga lösningar. Även de rättsliga frågeställningarna tas upp och adekvat lagstiftning som GDPR,CRA,NIS2. Syftet är att sprida kunskap, insikter och erfarenheter.

Några av de områden som nätverket utforskar:

• Samverkan med myndighetssidan kring erfarenheter och möjligheter
• Hur vet vi om en tjänst är laglig
• Avtalsfrågor
• Teknikfrågor, federering
• Verksamhetsfrågor
• Kostnadsfrågor
• Kommersiella villkor
• Tillgänglighet
• Gränssnittsfrågor, användarfunktionalitet, tillgänglighet
• Säkerhetsfrågor

Samverkan innefattar alla delar av den kommunala verksamheten och alla kompetenser är välkomna – skolverksamhet/administration, IT, informationssäkerhet, juridik, verksamhetsutveckling, kultur, etc.

Nätverket är öppen för samverkan med myndigheter och eSam. Vill du vara med kontakta info@sambruk.se för inbjudningar till våra träffar.

Vi hälsar Alvesta kommun varmt välkommen som ny medlem i föreningen Sambruk! Kommunen ansluter till Sambruks samverkansgemenskap med tydligt fokus på förflyttning istället för enbart förvaltning, och en vilja att både testa nytt och bygga lösningar tillsammans med andra.

Vi har pratat med André Viebke, som har en ledande roll i Alvestas arbete med IT och digitalisering, om kommunen, den pågående digitaliseringsresan och förväntningarna på medlemskapet.

En modig mellanstor kommun med öppen kultur

Alvesta beskriver sig som en kommun som ”ligger någonstans i mitten” storleksmässigt bland Sveriges kommuner – men med stora ambitioner.

André lyfter särskilt kulturen som en styrka:
– Mod och våghalsighet – man vågar testa nya arbetssätt
– Öppen kultur och lite hierarkier – det är lätt att prata över funktionsgränser
– Bra plats för innovation – idéer får utrymme och prövas i praktiken

Det gör, som André uttrycker det, Alvesta till en riktigt trevlig arbetsplats och en bra miljö för att driva digital utveckling – inte minst när kommunen vill ta tydliga kliv från ren IT-drift till verksamhetsnära förflyttning.

Från drift och förvaltning till förflyttning

När André kom in för drygt två år sedan var IT-verksamheten, likt i många andra kommuner, starkt präglad av drift och förvaltning: hålla system igång, hantera vattenfall av förvaltningsärenden och ständigt ”släcka bränder”.

Under de senaste åren har man medvetet påbörjat en förflyttning:
– från fokus på förvaltning till fokus på förflyttning
– från ”IT som teknikfunktion” till digitalisering som verksamhetsutveckling

Två områden har blivit särskilt viktiga pelare i det arbetet:
– Cybersäkerhet – som en tydlig grundpelare i allt man gör
– AI – som André beskriver som något som ”kommer att förändra spelplanen” och driver på utvecklingen åt flera håll samtidigt

Tydlig riktning: digitalt först, säkerhet först och gemensam styrning

Alvesta har satt upp övergripande mål som ger riktning åt digitaliseringsarbetet:

– Digitalt först – där det är rimligt och ger nytta
– Ökad förändringsbenägenhet i hela organisationen
– Aktiv medverkan i nationella initiativ och mätningar kopplade till digitalisering och informationssäkerhet

En viktig pusselbit är portföljstyrning tvärs hela kommunen – inte bara för digitala initiativ, utan för alla typer av utvecklingsinsatser. Arbetet har inletts på digitaliseringsområdet, men tanken är att skapa en styrmodell där:
– processer är kartlagda
– initiativ prioriteras utifrån helhetsperspektiv
– säkerhet, nytta, resurser och genomförandeförmåga hänger ihop

Utan den här sortens struktur blir det svårt att få verkligt värde ur alla framtidsambitioner – oavsett hur många mål man skriver in i strategier.

Varför Alvesta valde Sambruk

Ingången till Sambruk hänger nära ihop med just den här förflyttningen.

Alvesta ser att mycket klokskap och erfarenhet sitter ute i andra kommuner, och vill gärna ”låna snögloben” – men inte stanna vid att bara titta.

Som André beskriver det:
Det får inte bara handla om att ”sno och glo” – vi behöver också exekvera tillsammans.

I stället för att 290 kommuner ska uppfinna samma sak var för sig, skriva egna förstudier, bygga liknande lösningar och drifta och förvalta samma typ av tjänst lokalt, ser man Sambruk som en möjlighet att:
– bygga och drifta gemensamma tjänster centralt
– dela på implementationsbördan
– komma snabbare från Powerpoint och pilot till verklig nytta i vardagen

Alvesta har redan varit med i några Sambruksammanhang – bland annat kring tjänstekort och hantering av digitala lärresurser – och upplever att det arbetssättet fungerar.

Samverkan som genväg till tempo och nytta

En röd tråd i samtalet med André är tid.

Att driva igenom ett utvecklingsprojekt från noll – behovsanalys, krav, lösningsdesign, upphandling/utveckling, införande och nyttohemtagning – tar lång tid, särskilt i en mellanstor kommun utan jättestor utvecklingsorganisation.

Om varje kommun gör hela resan själv:
– hinner man bara genomföra ett fåtal större initiativ
– riskerar att upprepa samma misstag som andra redan gjort
– låser in resurser i långa, tunga projekt

Genom att göra det tillsammans kan man i stället:
– korta ned varje steg i processen
– återanvända andras blueprints och erfarenheter
– snabbare avgöra vilka lösningar som passar mot det egna behovet
– kombinera färdiga komponenter med viss lokal anpassning

André beskriver det som ett sätt att hitta det bästa av två världar:
Vi behöver inte anpassa våra behov helt efter en färdig lösning, men vi behöver inte heller bygga allt från noll. Genom att låna delar och ändå kunna anpassa lite, kommer vi fram mycket snabbare.

Bygga tillsammans – köpa tillsammans

En relaterad fråga är synen på ”bygga eller köpa”.

Alvesta ser att man inte har möjlighet att bygga allt själv. Samtidigt vore det olyckligt om varje kommun bara köper färdiga lösningar som är svåra att påverka. Därför lockar en tredje väg:

– bygga tillsammans – flera kommuner går ihop och utvecklar en lösning
– köpa tillsammans – kommunerna upphandlar och förvaltar den gemensamt

På så sätt får man både större inflytande över funktion och inriktning och bättre skala i förvaltning och förnyelse – och undviker att stå ensam med ansvaret för komplexa lösningar.

Engagemang i föreningen – centralt först, sedan ut i verksamheten

På frågan om hur Alvesta vill engagera sig i Sambruk beskriver André en stegvis modell:

1. Centralt engagemang i början – för att kunna filtrera, prioritera och se samverkansmöjligheter ur ett helhetsperspektiv.
2. Sedan ut i förvaltningarna – när man hittat rätt initiativ, tar man med sig verksamheterna in i relevant nätverk, projekt eller tjänst.

Ambitionen är att:
– engagera sig ”så mycket det bara går”, givet vardagens realiteter
– vara både aktiv part i utvecklingsarbete och aktiv användare av gemensamma lösningar

Alvesta är också tydlig med att engagemanget naturligt kommer att variera över tid – ibland krävs mer inåt fokus, ibland finns mer utrymme för samverkan. Men viljan att vara en aktiv medlem är klar – annars hade man inte gått med.

Vad Alvesta vill bli känd för

När André får frågan vad Alvesta vill bli känd för i ”kommunsverige” sammanfattar han det ungefär så här:

– en kommun som vågar testa och utmana
– både med ny teknik och – kanske viktigast – med nya tankesätt
– som förhåller sig till förändring på ett nytt sätt
– och som är snabbfotad nog att omsätta idéer till verklighet

Tekniken ses som en möjliggörare – men det börjar med sättet man tänker och samarbetar på.

Vi på Sambruk är väldigt glada över att få välkomna Alvesta kommun som medlem, och ser fram emot att tillsammans utforska hur mod, förflyttning och gemensam utveckling kan omsättas i konkreta tjänster, verktyg och arbetssätt – till nytta för både Alvesta och övriga medlemskommuner.

Vi hälsar Ljusdals kommun varmt välkommen som ny medlem i Sambruk! Kommunen tar därmed plats i föreningens samverkansgemenskap kring digital utveckling.

Vi har pratat med Pontus Svensson, som har en central roll i Ljusdals kommuns arbete med IT och digitalisering, om kommunen, digitaliseringsresan och förväntningarna på medlemskapet i Sambruk.

En liten kommun med stort natur- och kulturarv

Ljusdals kommun har omkring 18 000 invånare – befolkningsmässigt en lite mindre kommun, men med en mycket stor geografisk yta i Hälsingland. Det skapar både möjligheter och utmaningar.

Kommunen är rik på natur- och kulturvärden, med världsarv i form av hälsingegårdar, Järvsö som för många är ett välkänt ”året-runt” besöksmål samt kulturmiljöer och besöksmål som Loos koboltgruva från 1700-talet och andra museer som speglar bygdens industri- och brukshistoria.

Därtill finns ett starkt förenings- och idrottsliv, goda möjligheter till friluftsliv och en av mellersta Sveriges nationalparker.
– Det är en kommun som är enkel att trivas i, som Pontus uttrycker det.

Digitalisering som verktyg för bättre service

Organisationsmässigt arbetar Ljusdal målmedvetet med att skapa en modern, tillgänglig och effektiv kommunal service, där digitalisering ses som ett verktyg – inte ett självändamål.

Fokus ligger på bättre kvalitet i tjänsterna, ökad likvärdighet och en bättre upplevelse för invånare, företag och medarbetare – alla ska kunna må bra av kommunens service, oavsett var i kommunen man bor.

På kort sikt: bättre processer, ökad säkerhet och högre effektivitet

På 1–2 års sikt arbetar kommunen intensivt med att förenkla och förbättra den digitala servicen till invånare och företag, något som redan syns i bland annat näringslivsindex.

De viktigaste spåren just nu är att höja kvaliteten i grundläggande processer, kartlägga och täppa igen luckor i informationsflöden, automatisera där det ger verklig nytta samt genomföra den antagna digitaliseringsstrategin i praktiken.

I strategin är informationssäkerhet först: Ljusdal prioriterar stärkt informationssäkerhet, dataskydd och kontinuitet, inte minst mot bakgrund av ett läge där cyberhoten ökar konstant.

Samtidigt brottas kommunen med välfärdsutmaningar: färre medarbetare ska klara fler uppgifter. Det gör intern effektivitet till ett viktigt mål för digitaliseringen.

Varför Ljusdal valde Sambruk

Ljusdal har ”gluttat på Sambruk” under lång tid. Det som nu fått kommunen att ta steget är övertygelsen om att samverkan är avgörande för att lyckas med digitalisering på ett hållbart sätt.

Kommunen tycker om att dela med sig, vill få input från andra och ser att kommuner blir starka när de samverkar.

– Sambruk är en riktig smältdegel, så det passar oss alldeles ypperligt, säger Pontus.

Nätverk först – men stort intresse för tjänster och praktisk samverkan

I ett första steg är det framför allt Sambruks nätverk som lockar. Ljusdal vill snabbt komma in i relevanta nätverk för att suga upp kunskap, dela erfarenheter och hitta kollegor att ”tänka tillsammans” med.

Samtidigt finns ett tydligt intresse för Sambruks samverkanstjänster, som man vill borra djupare i över tid. Stimma nämns som ett särskilt intressant exempel.

Säkerhet, beredskap, AI och molntjänster – heta frågor framåt

När Pontus beskriver vilka teknik- och utvecklingsområden som känns viktigast kommande år återkommer fyra teman:

1. AI i offentlig sektor – ett område man inte kan bortse från, men som måste hanteras ansvarsfullt.
2. Modern cybersäkerhet – ökade krav på identitet, åtkomst, loggning och kontinuitet kräver att kommunerna ”steppar upp” tillsammans.
3. Datadelning och interoperabilitet – fler lagkrav och krav på informationsutbyte gör standarder och gemensamma lösningar allt viktigare.
4. Molntjänster, leverantörsstyrning och datasuveränitet – juridik, säkerhet, inlåsning och risken för att till och med bli utelåst från centrala tjänster beskrivs som oroväckande.

Här ser Ljusdal Sambruk som en viktig arena för att diskutera beredskap och ”Plan B”, utforska alternativ, exempelvis öppna plattformar, och tillsammans bygga gemensamma angreppssätt istället för 290 separata lösningar.

Kontaktcenter – en Ljusdalsk framgångshistoria att dela med andra

Ett område där Ljusdal redan idag har mycket att bidra med är kommunens kontaktcenter.

För några år sedan tog Ljusdal hem det som tidigare bara var en traditionell växelfunktion – man kunde ringa och bli kopplad. På tre år lite drygt har vi gått från en växelfunktion till ett modernt kontaktcenter som till och med stöttar och utför processer åt verksamheterna, underlättar deras arbete vilket ger en helt annan service till medborgarna än tidigare.

Kontaktcentret beskrivs och upplevs som en riktig framgångshistoria.

I Sambruk vill kommunen gärna dela lärdomar om hur man skapar verksamhetsnytta utan att bara ”införa teknik”, vad som fungerat i en mindre kommun och vilka flaskhalsar man stött på under resan.

Robust kommun och starkare gemensam röst

På längre sikt hoppas Ljusdal att Sambruk kan bidra till att skapa robusta kommuner, med robusta, säkra och långsiktigt förvaltade digitala tjänster, och ge kommunerna större genomslag gentemot leverantörer, SKR och nationella initiativ.

Pontus betonar att kommunsektorn behöver våga vara en tydlig röst – och att den rösten behöver vara gemensam för att få verklig effekt.

Förväntningar och roll i föreningen

Ljusdal ser medlemskapet som en långsiktig strategisk investering. Man går med nu – med ambitionen att stanna och bidra över tid.

Ambitionen är att på kort sikt snabbt ta nytta av nätverk och befintliga tjänster, och på längre sikt vara en aktiv medlem som deltar i strukturerade samverkansprojekt. Kommunen vill både ta del av gemensam nytta och bidra med egna erfarenheter, särskilt från en mindre kommun.

Digitalisering handlar för Ljusdal om att skapa bättre service – men också om att minska externa beroenden, säkra kompetens och kunskapsöverföring och öka kostnadseffektiviteten över tid.

– Vi ser fram emot en samverkan som är praktisk och lösningsorienterad, där vi både kan ta del av gemensam nytta och bidra med våra erfarenheter, sammanfattar Pontus.

Vi på Sambruk är väldigt glada över att få välkomna Ljusdals kommun som medlem – och ser fram emot att tillsammans utveckla den robusta, digitala kommunen.

Den 3–4 februari 2026 samlades utvecklare, arkitekter, säkerhetsexperter och krisstrateger i Gävle för att bygga öppen, robust teknik som fungerar när allt annat faller.

Över sextio personer var med och hackade för att göra Sverige mer digitalt motståndskraftigt. 

Vinnare av Klirr-Hack 2026 är:

LAG 4:
Gustav Fröjdlund
Ammar Kasem
Joakim Bergros

”En lösning som automatiskt skriver ut kritisk dokumentation vid IT-avbrott. Systemet drivs med UPS och skyddas fysiskt i låst kabinett. Kombinerar digital automatisering med fysisk robusthet i välfärdstjänster.”

På andra plats hittar vi lag: Masarinerna från Masarin Consulting Group med ett ”Distribuerat krisdatasystem som ger delad lägesbild mellan aktörer vid samhällsstörningar. Bygger på öppna standarder (NGSI–LD, FIWARE) och är inte beroende av individer eller enskilda system. Möjliggör snabbare, samordnat agerande i komplexa händelser som snöstormar eller olyckor.”

På tredje plats kom lag: Elastx från Elastx – The Swedish Cloud Provider med Axial ett ”Distribuerat BBS-liknande system där varje nod fungerar självständigt och synkar vid kontakt. Bygger lägesbild utan central infrastruktur och fungerar på t.ex. laptop eller Raspberry Pi. Skapar ett resilient nätverk för dokumentation och koordinering under digitala haverier.”

Resterande lösningar kommer presenteras på hackets webbplats: https://www.klirr-hack.se/

Stort grattis och stort tack till alla medverkande – nu laddar vi för KLIRR-hack 2027

Vi välkomnar de fem upphandskommunerna Heby, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar välkomna som nya i medlemmar i föreningen Sambruk! Kommunerna ansluter genom en gemensam IT-nämnd och förvaltning, IT-Centrum, till Sambruks samverkansgemensamskap kring digital utveckling.

Vi träffade Elin Sayfoor, verksamhetsutvecklare digitalisering i Knivsta kommun, Ann Wallén, digitaliseringsstrateg i Heby kommun, Patrik Norberg, verksamhetsutvecklare digitalisering i Älvkarleby kommun, samt Julia Berggren, Verksamhetsutvecklare digitalisering i Knivsta kommun. Alla är knutna till IT-Centrum, och vi samtalade om samverkan, digitalisering och förväntningarna på medlemskapet.

Fem kommuner, en gemensam IT-organisation

IT-Centrum är IT-förvaltningen för den gemensamma IT-nämnd som samlar IT-verksamheten för Heby, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Nämnden bildades för att hantera både strategiska, taktiska och operativa IT-frågor tillsammans, med Tierps kommun som värdkommun.

Målet är att bygga en samlad och modern IT-miljö för alla fem kommuner – med gemensamma upphandlingar, standardiserade tjänster och en mer robust leverans. Ett viktigt steg i detta är ett pågående samsourcing-arbete där all teknik och support successivt samlas till IT-Centrum.

Små kommuner med stora digitala ambitioner

Alla fem kommunerna är något mindre, med invånarantal runt 10–20 000. Det gör att behovet av samverkan blir extra tydligt.

– Vi är små kommuner, och det gör att vi kanske behöver samverka mer än större kommuner som klarar sig mer själva, säger Patrik Norberg från Älvkarleby.

I Heby kommun är det till exempel bara ett fåtal personer som arbetar med digitalisering – två centralt och tre ute i förvaltningarna. Det är få personer som ska försöka driva hela digitaliseringen för en kommun, konstaterar Ann Wallén.

Även Knivsta beskriver sig som en liten och relativt ung kommun, med en stark vilja att samverka i stället för att uppfinna hjulet på egen hand.

Varför kommunerna valde Sambruk

Vägen in i Sambruk gick via frågor om molntjänster och digitalt beroende. Älvkarleby fick upp ögonen för Sambruk i samband med en workshop om molntjänster och beroendet av större leverantörer. När man såg att Knivsta redan var medlem blev det naturligt att fundera på hur alla fem kommunerna kunde gå med tillsammans via IT-Centrum.

– Vi behöver samverka för att spara tid, resurser och pengar där vi kan, säger Ann Wallén.

Medlemskapet ses som ett naturligt komplement till den samverkan som redan finns i IT-nämnden och i länet, och som en relativt liten kostnad i förhållande till värdet av nätverk, kunskap och gemensamma initiativ.

För Knivsta handlar detta också om att återupptäcka Sambruk. Kommunen har varit medlem länge, men upplever att man inte fullt ut nyttjat alla nätverk och resurser. Förhoppningen är att inträdet via IT-Centrum ska göra det lättare att använda Sambruk mer aktivt och systematiskt.

Fokusområden: AI, skola, molntjänster och beredskap

När vi frågar var de ser störst potential i Sambruk återkommer flera gemensamma teman.

AI lyfts fram som ett av de viktigaste utvecklingsområdena. Området är fortfarande relativt nytt för många av kommunerna, och det finns ett behov av att hitta långsiktiga lösningar som är både skalbara och tillräckligt säkra för offentlig verksamhet. Här ser kommunerna stor nytta i Sambruks AI-plattform och nätverk – både för att kunna prova lösningar gemensamt och för att dela erfarenheter kring juridik, informationssäkerhet och införande.

Skolans digitalisering är ett annat prioriterat område. Nätverk, tjänster och erfarenhetsutbyte kring digitala lärresurser, uppföljning och kvalitetsarbete är något man vill lyfta vidare in i respektive utbildningsförvaltning.

En tredje stor fråga är beroendet av molntjänster, informationssäkerhet och beredskap: hur påverkas kommunerna vid störningar eller regeländringar, och hur ser en realistisk plan B ut? Här ses Sambruk som en viktig arena för att följa utvecklingen, dela analyser och delta i gemensamma aktiviteter, inte minst i arbetet kring digital suveränitet och alternativa lösningar.

Att orka med i ett högt tempo

Ett återkommande tema i samtalet är tempot i omvärlden: nya lagar, EU-förordningar, nationella strategier och ständigt förändrade krav.

Allt går i rasande fart, och varje ny satsning kräver mycket arbete bakom kulisserna – det är långt ifrån bara att trycka på en knapp. Med små digitaliseringsteam i varje kommun blir frågan inte bara vad man ska göra, utan också hur man ska prioritera och dela på omvärldsbevakningen.

Kommunerna försöker redan idag fördela nätverksdeltagande mellan sig – ofta två personer per nätverk, både för redundans och för att ingen ska bli ensam bärare av all information. Samma tanke finns kring Sambruk: att använda nätverken som kompetensutveckling på bredden, inte som något som bara ett fåtal hinner med.

Förväntningar och roll i föreningen

På kort sikt ser kommunerna framför sig att de vill komma in i relevanta nätverk, särskilt inom AI, skola, säkerhet och beredskap. De vill använda Sambruk som stöd i tolkningen av nya krav och regelverk och hitta strukturer för hur man bäst tar hem nyttan till respektive kommun.

Samtidigt finns en uttalad vilja att på sikt bidra mer aktivt – till exempel i frågor där små kommuner har särskilda perspektiv, eller där kommunerna redan driver gemensamma initiativ.

Vi på Sambruk är väldigt glada att välkomna IT-Centrum och de fem upplandskommunerna Heby, Knivsta (medlem sedan tidigare), Tierp, Älvkarleby och Östhammar som medlemmar. Tillsammans ser vi fram emot att fortsätta utveckla säkra, hållbara och verksamhetsnära digitala lösningar – där samverkan är nyckeln till att både hinna med, orka och göra rätt.